Det kommer bli avslöjande, vi kommer visa upp allt bra vi gör men också det vi måste förbättra.
Det är ok, vi tror att det är den vägen vi måste gå för att vara med och leda skolutvecklingen.
När detta sätter igång beror på när vi får forskningsmedel för Eva och Anna som ska arbeta med detta under lång tid.
Oavsett om vi får medel eller ej kommer vi genomföra detta i längden, vi tror så mycket på det.
/Per Sköld
..........
Här följder en populärvetenskaplig beskrivning av arbetet:
Populärvetenskaplig beskrivning (4500 tkn)
Hur
kan man skapa en organisation som ger förutsättningar för estetiska
lärprocesser? Hur kan kreativa lärmiljöer öppna upp möjligheten för lärare och
elever att tänka annorlunda och stimulera radikalt annorlunda förhållningssätt
till undervisning och lärande? Hur kan lärare säkerställa att de lärmiljöer som
de skapar främjar elevernas motivation i skolan?
Just
nu pågår en tid av finansiella kriser, värdegrundsdebatter, näringslivspiska på
kulturen och disciplinkrav i skolan. I denna tid vill vi genom en fallstudie kartlägga
didaktiska utmaningar och möjligheter i en skola med en konstnärlig värdegrund
som styrmedel.
Med
ökad motivation ökar måluppfyllelsen. Vi vet att barnen och ungdomarnas
engagemang och motivation ökar när eleverna får arbeta efter ”eget huvud”. EU:s
nyckelkompetenser som är framtagna i syfte att fastställa de kompetenser som är
nödvändiga för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social
sammanhållning och anställbarhet i ett kunskapsbaserat samhälle, finns tydligt
uttryckta i den nya läroplanen, och det blir skolans nya uppgift.
I
nya läroplanen står det att skolans uppdrag är att främja elevers allsidiga
personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande
individer och medborgare. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper.
De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och
stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text, och
form ska vara inslag i skolans verksamhet. Det ställer krav på lärarna att
verkligen våga låta elevens förmåga komma till uttryck.
Om
kreativitet förstärks genom struktur, rum och lärsituationer som stöder elever i
att närma sig hela läroplanen på ett sätt där kopplingar görs tvärs över den,
ökar deras förmåga att applicera kunskap på flexibla sätt och deras kapacitet
att använda andra, informella, läranderesurser. Det här innebär en stor utmaning
för den traditionella organisationen av skolans tid och rum. Det innebär också
tanken om att skolan inte längre innehar alla nödvändiga kunskaper och
färdigheter utan istället är en plats där kunskap kan utvecklas och skapas. Om
skolan ses som en plats i mitten av ett komplext närverk av potentiella
interaktioner mellan unga människor, deras lärare och det bredare samhället
behövs ett förändrat sätt att tänka kring designen av läroplanen, klassrummet
och lärandet. Ju mer mångfald verkligheten erbjuder, desto större blir
förutsättningarna för fantasi, som i sin tur genererar en kreativ förmåga,
genom vilken erfarenheter och känslor tolkas.
I
samband med fallstudien kommer vi att använda Appreciative Inquiry som är ett
nytt sätt att se på utveckling och förändring. Metoden bygger på modern
forskning om vad som får människor att fungera optimalt i relation med
varandra. Vi definierar den värld vi lever i genom det språk vi
använder - Vi beskriver inte världen vi ser, vi ser världen vi beskriver. Metoden
används för att upptäcka, förstå och fostra till innovationer i sociala
organisationer och processer. Metoden är också inkluderande - alla som arbetar
i organisationen medverkar dvs lärare, elever och skolledare.
I
vår tidigare forskning vilade arbetet på tre nyckelordspar; risktagande
trygghet, lustfyllt allvar och forskning i närverk. I detta projekt har vi valt
att arbeta vidare med dessa dimensioner och vårt internationella nätverk med
tongivande forskare inom kreativitet och musikpedagogisk forskning från
Cambridge University, University of the Arts London och University of
Illionois. Det grundläggande förhållningssättet bygger på att kreativitet
kräver handling, och att det bäst uttryck i pluralis. Översatt till denna
studie kan handlingsutrymmet riktas mot lärares och elevers förmåga att
kombinera, förändra och förnya i syfte att skapa nya kreativa lärmiljöer i
skolan. Behovet av områdesutveckling är särskilt viktigt i det skede där nya
läroplaner och kursplaner ska implementeras.
I
dagsläget saknas det kunskap om implementering av estetiska lärprocesser i
skolan och därför vill studien lyfta fram alternativa, starkt skolrelaterade
förslag till skolutveckling. Vår forskning handlar om musik som drivkraft för
skolutveckling.
