Problemet är att använda sig av resultatet. Att elever som gillar vissa lärare ger högre betyg och tvärtom, är inget konstigt, jag lovar, trots alla läroplaner, gamla och nya som alla hävdar sig vara tydligast, så är detta ett problem, om än ett litet, hos lärarna också.
Och det är just detta som är saken.
Hur ska vi kunna använda oss av elevernas betygssättning av lärarna om vi inte har gemensamma bedömningsunderlag? Hur ska vi kunna begära att eleverna sätter dem rättvist utan att ha utbildning i detta, när lärare som har högskoleutbildning kring ämnet har problem med att göra så?
För eleverna har rätt att överklaga, kommer lärarna ha det?
Det verkar mer och mer som att vissa politiker skriker ut detta för att det verkar så bra att sätta eleverna i främsta rummet, och ja, eleverna är det viktigaste i skolan, men frågan är om vi får högre skolstandard för att lärarna ska betygsättas av eleverna. Många lärare med nya fräscha idéer som har allt stöd i världen utav modern forskning hade inte kunnat genomföra denna positiva undervisning, därför att så många elever vill inte ha modern undervisning, de vill ha en bok att bläddra i ifrån första till sista sidan, så har de uppfostrats att skolan är och så ska den förbli.
Blir detta då det bästa för eleverna? Att sätta eleven i centrum?
Sedan finns det en ekonomisk sak också. Många skolledare har svårt för att få tiden att räcka till, då är det lättare att säga att eleverna ska betygsätta lärarna än att själv gå ut i verksamheten och som rektor betygsätta dem. Där tror jag vi har problemet.
Om skolledarna bara var ute i verksamheten så mycket så att de kan bedöma lärarna, så hade vi inte behövt diskussionen om att eleverna ska betygsätta.
Vill till sist bara lägga till att all utvärdering av lärarna från eleverna är jätteviktig och aldrig får stryka på foten, men låt den vara konstruktiv och beskrivande så den utvecklar, inte bedömande.
/Per Sköld
