Det svänger i skolan - skolforskning som det aldrig sett ut innan

På Humfryskolorna strävar vi som friskola inte bara efter att vara i spetsen av skolutvecklingen, vi vill vara med och leda den. Därför har vi kontaktat Eva Saether som tillsammans med Anna Haumann och all personal och ledning på Humfryskolorna kommer forska kring våra arbetssätt, vad är verkligen bra och vad är inte lika bra och knyta samman detta med modern skolforskning.

Det kommer bli avslöjande, vi kommer visa upp allt bra vi gör men också det vi måste förbättra.

Det är ok, vi tror att det är den vägen vi måste gå för att vara med och leda skolutvecklingen.

När detta sätter igång beror på när vi får forskningsmedel för Eva och Anna som ska arbeta med detta under lång tid.

Oavsett om vi får medel eller ej kommer vi genomföra detta i längden, vi tror så mycket på det.

/Per Sköld


..........

Här följder en populärvetenskaplig beskrivning av arbetet:

Populärvetenskaplig beskrivning (4500 tkn)

Hur kan man skapa en organisation som ger förutsättningar för estetiska lärprocesser? Hur kan kreativa lärmiljöer öppna upp möjligheten för lärare och elever att tänka annorlunda och stimulera radikalt annorlunda förhållningssätt till undervisning och lärande? Hur kan lärare säkerställa att de lärmiljöer som de skapar främjar elevernas motivation i skolan?

Just nu pågår en tid av finansiella kriser, värdegrundsdebatter, näringslivspiska på kulturen och disciplinkrav i skolan. I denna tid vill vi genom en fallstudie kartlägga didaktiska utmaningar och möjligheter i en skola med en konstnärlig värdegrund som styrmedel.

Med ökad motivation ökar måluppfyllelsen. Vi vet att barnen och ungdomarnas engagemang och motivation ökar när eleverna får arbeta efter ”eget huvud”. EU:s nyckelkompetenser som är framtagna i syfte att fastställa de kompetenser som är nödvändiga för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social sammanhållning och anställbarhet i ett kunskapsbaserat samhälle, finns tydligt uttryckta i den nya läroplanen, och det blir skolans nya uppgift.

I nya läroplanen står det att skolans uppdrag är att främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text, och form ska vara inslag i skolans verksamhet. Det ställer krav på lärarna att verkligen våga låta elevens förmåga komma till uttryck.

Om kreativitet förstärks genom struktur, rum och lärsituationer som stöder elever i att närma sig hela läroplanen på ett sätt där kopplingar görs tvärs över den, ökar deras förmåga att applicera kunskap på flexibla sätt och deras kapacitet att använda andra, informella, läranderesurser. Det här innebär en stor utmaning för den traditionella organisationen av skolans tid och rum. Det innebär också tanken om att skolan inte längre innehar alla nödvändiga kunskaper och färdigheter utan istället är en plats där kunskap kan utvecklas och skapas. Om skolan ses som en plats i mitten av ett komplext närverk av potentiella interaktioner mellan unga människor, deras lärare och det bredare samhället behövs ett förändrat sätt att tänka kring designen av läroplanen, klassrummet och lärandet. Ju mer mångfald verkligheten erbjuder, desto större blir förutsättningarna för fantasi, som i sin tur genererar en kreativ förmåga, genom vilken erfarenheter och känslor tolkas.

I samband med fallstudien kommer vi att använda Appreciative Inquiry som är ett nytt sätt att se på utveckling och förändring. Metoden bygger på modern forskning om vad som får människor att fungera optimalt i relation med varandra. Vi definierar den värld vi lever i genom det språk vi använder - Vi beskriver inte världen vi ser, vi ser världen vi beskriver. Metoden används för att upptäcka, förstå och fostra till innovationer i sociala organisationer och processer. Metoden är också inkluderande - alla som arbetar i organisationen medverkar dvs lärare, elever och skolledare.

I vår tidigare forskning vilade arbetet på tre nyckelordspar; risktagande trygghet, lustfyllt allvar och forskning i närverk. I detta projekt har vi valt att arbeta vidare med dessa dimensioner och vårt internationella nätverk med tongivande forskare inom kreativitet och musikpedagogisk forskning från Cambridge University, University of the Arts London och University of Illionois. Det grundläggande förhållningssättet bygger på att kreativitet kräver handling, och att det bäst uttryck i pluralis. Översatt till denna studie kan handlingsutrymmet riktas mot lärares och elevers förmåga att kombinera, förändra och förnya i syfte att skapa nya kreativa lärmiljöer i skolan. Behovet av områdesutveckling är särskilt viktigt i det skede där nya läroplaner och kursplaner ska implementeras.

I dagsläget saknas det kunskap om implementering av estetiska lärprocesser i skolan och därför vill studien lyfta fram alternativa, starkt skolrelaterade förslag till skolutveckling. Vår forskning handlar om musik som drivkraft för skolutveckling.